Tjenare bloggen!

Nu skall jag ta och berätta för er om allra första dagen för mig på Kasper Kollo. Allt började på våren då jag fick besök av två killar som heter J och J. Dom var ett par filurer som skulle starta upp ett kollo för oss med NPF - diagnoser eller något liknande funktionshinder. Jag och min mamma tyckte att det var ett bra insiativ och sommaren kom och jag skulle iväg på allra första premiär Kasper Kollo. Kollot skulle vara i hela två veckor utan mamma eller något syskon.

Vi började med att skriva en packlista som vi skulle följa och det gick bra. Allt var packat och jag minns så väl att resan dit gick bra fast det tog lite tid pga att vi inte riktigt hittade dit. Dom som skulle lämna mig på kollot var min mamma, hennes kille och min lillasyster. Väl framme på kollot så rusar alla kollo ledare ner till oss vid bilen för att hälsa och hjälpa oss in med hela min packning som jag skulle ha med mig på kollot. Jag bestämmer mig för att sitta kvar i bilen och jag minns väl att jag tyckte att det var jätte jobbigt med så mycket folk runt om vid bilen. Mamma kom in i bilen igen och försökte att övertala mig till att jag skulle gå av bilen och att vi skulle gå in i huset och packa upp lite av mina saker men jag vägrade. Men till slut så övertalade en kollo ledare mig att följa med in och kolla läget hur det såg ut i huset och det gick jag med på efter ett tag. Hon hette J och hon var superduper snäll. Hon blev fort en favorit bland alla ledare. :) Väl när mamma och resten av min familj skulle köra så ville jag absolut följa med dom hem igen. Jag tänkte absolut inte stanna kvar på detta kollot i hela 14 dagar. Familjen körde och jag minns att jag grät stora krockodil tårar. Jag gick in på mitt rum igen när mamma hade kört och resten av den kvällen så stannade jag kvar och J höll mig sällskap större delen av kvällen. Jag vägrade att äta och jag var allmänt ledsen.

Dag 2.

Andra dagen var mycket bättre men det fanns fortfarande spänningar och osäkerhet i mig men J fanns vid min sida. Jag började att snacka med två andra tjejer som också var på kollot som deltagare A och E hette dom tjejerna. Dom kom också ifrån Skåne trakten precis som jag. Dom första nätterna så sov jag ensam i ett eget rum men efter ett tag så flyttade E in till mig och vi blev bra kompisar. A gillade att sova själv så det fick hon. Pga att jag inte ville äta så fanns det en annan kollo ledare som var snäll och hon och jag kom överrens om att jag skulle äta två smörgåsar med tomat och svartpeppar och vatten till det. Det åt jag varje kväll innan det var läggdags. Nere i källaren i huset så fanns det ett piano och där satt jag ofta och spelade på. Det fanns även ett pingisbord som man kunde spela på.

Min favorit var att spela fotboll med J och det gjorde vi ofta!! En dagskulle vi åka till ett utomhusbad och då åkte vi i J bil och där hittade vi ett par trosor i och sedan dess så har den bilen fått sitt namn, trosbilen. Det var verkligen kul på utomhusbadet. Vi åt glass med också solade vi samt fyllde i kompis böcker.

En annan dag åkte vi till Skånes Djurpark för att titta på alla djuren men det har aldrig varit min favorit. Vi hade även ett Kasper Kollo Café och då bakade vi alla kakorna och sen fick föräldrarna, syskon, kompisar och släkten komma på besök och köpa fika och sitta ute och fika. Pengarna som vi hade samlat ihopa gick till Liseberg någon dag efter.

Liseberg resan var en stor favorit av många pga att man kunde åka karuseller hur mycket man ville samt spela på automaterna och äta godis osv.

Dagen efter så hade vi vattenkrig vi deltagare mot ledarna och det var så kul så kul eftersom det regnade samtidigt som vi hade vattenkrig. På kvällen hade vi disco och uppträde.

Nu hade redan 14 dagar gått och nu är det dags att ta förväl och åka hem! Jag kommer väl ihåg att jag nu grät och ville absolut inte hem för att det var så kul på kollo.

Det var allt jag hade för denna gången om mina två kollo veckor på Kasper Kollo, sommaren 2003!

Vi hörs och ses!

Tjenare alla glada!

Måste bara meddela er om att årets kollo låt snart är helt klar, nu fattas det bara musiken till den. Men det skall jag också ta och fixa nu i dagarna innan kollot drar igång på riktigt! Talade med en kill-kompis som äger en studio här i Malmö. Och han skall höra av sig när tider finns i studion för inspelning.

Men håll ut, skall försöka fixa så att den är på plats när ni alla kommer på Kasper Kollo i sommar!

Kram!